Bloggens avgörande
4 dagar av stor sorg och saknad. Allt känns så fjuttigt faktiskt. Även om man försöker göra saker större än vad dom är. Exempelvis val av gardninger, blommor i trädgården osv. Fjuttiga saker som man istället väljer att lägga stor vikt på för att tänka på annat. Men jag vet inte, det kanske är en bra taktik.
Jag är otroligt tacksam att jag har en sån underbar familj. Man värdesätter livet på ett helt annat sätt nu. Man inser vad som är viktigt och egentligen totalt oviktigt. Man inser även vilka som faktiskt är ens vänner. På riktigt. Många har hört av sig (vilket så klart uppskattas otroligt mycket) men vissa sticker verkligen ut från mängden.
Jag är nog fortfarande i chock och kommer nog vara det ett bra tag... Men det kanske är bra? Att känslorna och tankarna får komma "lite pö om pö" (ett uttryck jag aldrig förstått mig på) Är PÖ ens ett ord?
Kände bara för att skriva några rader om mina tankar. Mest för att ha kvar dom sen och gå tillbaka i tiden och läsa. Som egentligen har varit hela meningen med min blogg från första början.
Kan iaf meddela att bloggen nu officiellt är igång igen. Tyvärr några dagar försent då min mamma tjatade på mig om att blogga då jag inte gjorde det. Men nu så. Nu har jag inte längre några tvivel om den saken iaf. Bloggen är och kommer att förbli igång.
Tack alla som stöttat mig med värmande kommentarer här på bloggen. Det gör det hela lite lite lättare :)
Kommentarer
Skrivit av: lilltess
jag tänker på dig så mycket gumman! önskar verkligen att jag kunde säga eller göra något för att det skulle kännas lite bättre, men det kan jag inte.. men du ska veta att jag finns här om du vill prata, eller som jag skrev i sms:et, om du bara vill dricka vin och spela skip-boo så finns jag :)
skickar måånga styrkekramar till er!
Svar:
Emilie
Skrivit av: Sara - Ensamstående mamma
Jag vill skriva något, men jag vet inte riktigt vad.. Jag tänker på dig och din familj, KRAM!
Svar:
Emilie
Skrivit av: Anna
Beklagar sorgen så mycket igen ;( Kan knappt tänka tanken själv utan att ögonen tåras så kan ju bara föreställa mig hur jobbigt du har det.
Hoppas du ändå mår bra mitt i all sorg. Tur du har många underbara omkring dig så livet ändå går vidare :) Tänker på dig! KRAM
Svar:
Emilie
Trackback