emilieasplund

Ja, vad ska jag säga? Det är inte varje dag man startar en seriekrock på E4:an!

När jag va på väg till jobbet så hade jag en idiot framför mej! Han hade tänkt köra om bilen framför, men ångrade sig. Så han svängde tvärt in igen framför mej och bromsade hårt. Jag fick pall nita och fick sladd på bilen. Bilen snurrade runt och runt och runt och for sedan ner i diket! Inte helt som tur va. Tack vet jag snön som va ivägen. 2 millimeter till och jag hade voltat ner med bilen och in i alla träd.

Först fattade jag inte riktigt vad som hade hänt. Att jag var kvar på vägen. Jag klev ur och plumsade i snön fram till vägen. Då kom chocken. Eftersom jag varit med om 2 allvarliga bilolyckor tidigare så vart det lite mycket för mej kan man säga. Och bilar passerade utan att stanna. Idioter! Det är ju faktiskt lag på att man ska stanna om det hänt en olycka.

Efter några minuter (som kändes som evigheter) så stannade äntligen en bil. Phju tänkte jag, jag måste ju låna en telefon och ringa jobbet. Ja, det va det jag tänkte på just då. Och killen som stannade visade sig vara en polis! Så han tog fram blåljuset och ställde ut en varnings polis triangel (det va en civil bil). Och kollade bilen och mej så klart. Sedan satte vi oss i hans bil och jag försökte få tag i min pappa för att höra om han kunde komma och hjälpa mej upp med bilen.

Pappa va självklart på möte och kunde inte svara. Frustrerande! Men vi bestämmde oss då för att ringa bärgningsbil. Sagt och gjort, det va bara att vänta.

Efter 10 minuter tittar polismannen i backspegeln och säger: Oj, nu har vi en till olycka!
Jag tittar bakåt och ser en långtradare på snedden komma emot oss. Vi kliver ut ur bilen och går fram till långtradaren. Det va bara några meter bakom oss! Phju igen!!!

Tydligen hade långtradaren kört in i mitträcket och över på andra sidan. Stod alltså och blockerade vägarna åt båda hållen. Och efter långtradaren hade det kommit en lastbil som kört in i långtradaren! Snacka om att alla hade tur!

Och efter ytterligare några minuter va det två personbilar som krockat i trafikkön...

Det va bara att ringa jobbet igen och tala om vad som hänt och att det förmodligen lär dröja ett tag innan jag kan komma. Om jag hinner komma alls!

Efter ett tag lyckades vi dock få upp min bil och jag kunde äntligen åka iväg till jobbet.... Eller?
Nä, bilen vobblade så fort jag körde över 35 km i timmen! Det va inte kul! Jag va den enda bilen som kunde köra och det va inte det roligaste att köra förbi alla bilar som satt fast i trafiken och alla nyfikna människor som stod utmed vägen.

Fick åka till Sara och lämna bilen så fick pappa komma och hämta mej så fick jag ta morsans bil.
Så ja, det vart inte alltför lång arbetsdag, men det va iaf roligt att komma tillbaka och jobba!

Ja, det här. Det va en helt vanlig dag i mitt liv!

vk.se

vk.se

vk.se