Första mötet med min biologiska farmor

Ja, i söndags så åkte jag och min pappa iväg för att träffa min biologiska farmor för första gången. Vi va riktigt nervösa.. Och sen så körde vi helt fel också. Till slut så fanns det bara skog så jag fick lov att ringa och fråga henne vart det var. Vi hade med oss två adresser och det va den andress som vi trodde var hennes gamla... Men inte det inte...

Hur som helst så gick det jätte bra att ses! Vi va där i flera timmar. Kollade på lite kort på när pappa var liten och på släktingar. Hennes kort alltså.
Och pappa hade tagit ett kort på Wilhelm innan vi for hemifrån så han visade stolt upp honom! :)

Sen så kom även två fastrar till mej dig. Jätte kul att se dom också! Och en faster till pappa. Alla var jätte trevliga!

Farmorn berättade även anledningen till pappas adoption. Att hon hade fått kvicksilver förgiftning och var jätte sjuk. Så hon fick hjälp med pappa det första året. Han bodde då på barnhem och hon åkte dit och hälsade på. Hon kunde inte ta hand om honom själv. Inte dom andra barnen heller. Dom bodde hos olika släktingar. Men efter ett år så var hon fortfarande så sjuk så pappa fick adopteras bort.

Hon sa att det var det värsta som någonsin hänt i hennes liv! Och att i söndags var den bästa dagen i hennes liv!
Att hon äntligen känner ett lugn hon aldrig tidigare känt! Sen har hon faktiskt tagit kontakt. Eller ja, tagit reda på hur det är med pappa via soc. Hon har ju inte rätten att ta kontakt med pappa. Men sen har hon alltid hoppats att dagen ska komma då pappa tar kontakt. Och ja, det blev ju så till slut. Även om det vart via mej. Pappa är en fegis ;)

Det enda jobbiga var att hon är så sjuk. Hon har svår diabetes så hon kan inte gå så mycket. Sen så har hon eller har haft cancer i ansiktet. Har gjort 11 operationer!!

Men hon va ändå pigg och glad måste jag säga! Och stor släkt har vi tydligen också! Det var med i nån ridning 1994 då vi va den största levande släkten i Sverige! Så det var ju roligt att höra!

Här kommer iaf en bild på mej och min "farmor" första gången vi ses!



2 minuter och 8 sekunder

I 2 minuter och 8 sekunder har jag pratat med min biologiska farmor i telefon! Hon lät som en pigg och glad kvinna!
Och hon sa att hon väntat varje dag på att jag ska ringa! :)

Så på söndag åker jag och pappa upp till henne och hälsar på! Spännande. Så nu får man börja bli nervös på riktigt!!!



Jag och min far

Eftersom Wilhelm varit sjuk så länge så har det här med min biologiska farmor blivit lagt på is. Men från och med måndag går ju Sami på pappaledighet, och Wilhelm har ju blivit kollad nu... Så jag har tänkt ringa henne för första gången!!! Hoppas att jag har tid till det imorgon under dagen. Hade tänkt bestämma en träff med henne!

Pratade även med min kära pappa om det idag. Frågade honom om han ville följa med, och det ville han!! Känns underbart skönt att vi kan göra detta tillsammans!

Så jag ska ringa henne och höra om vi kan komma på söndag om 2 veckor! Spännande spännande!

Skriva brev eller ringa?

Skulle ju iof kunna sätta mej ner och skriva ett nytt brev till min biologiska farmor och bestämma en träff! Snacka om nervöst!

Äntligen brev från min biologiska farmor

Igår när vi kom hem så hade jag fått ett brev!!! Och ja, det va från min biologiska farmor.
Men jag vart livrädd! Eftersom jag skrev i mitt brev att jag skulle ringa henne och att om hon inte vill ha någon kontakt så skulle hon skicka ett brev.

Efter många om och men så öppnade jag brevet.
Efter den första meningen så kändes allt bara underbart!
Hon blev så glad över mitt brev och ser fram emot att träffas!

Sen så har jag två  kusiner! En som är 23 som mej, och en som är 18. Båda pojkar.
Hon bor nu på ett äldreboende i en etta!

Dock så skriver hon att hennes liv inte varit som hon tänkt sig på grund av sjukdom....

Vet inte alls vad hon menar med det. Men jag misstänker att det har med hennes äldsta dotter att göra...

Men vilken lättnad det var att hon ville träffas och blev glad över att jag tog kontakt! Jag har gått och varit nervös så himla länge! Nu känns allting fantastiskt. Nu är man bara lite nervös, men det är ju bara naturligt!


Ork, tid lust

Nu va det längesen jag skrev. Men jag har faktiskt inte haft ork, tid eller lust att skriva... Har varit rätt mycket dom sista dagarna...
Men nu ska jag väl komma igång igen hade jag tänkt!

Kan meddela att jag inte fått något brev än från min biologiska farmor. Det kan tolkas på olika sätt. Men jag skrev i slutet av brevet att om hon inte vill ha någon kontakt med oss så skulle hon skicka ett brev. Och det har hon ju inte gjort. Så skrev jag att jag skulle ringa om ett par veckor.

Jag hoppas verkligen att hennes tystnad betyder att hon vill ha kontakt. Och det ska bli sjukt spännande att ringa henne.... Fast självklart jätte nervöst också!
Får se om jag kanske ringer till helgen.

Nä, nu ska jag ta och dricka lite kaffe och sen hoppa in i duschen. Ska till läkaren vid elva och sen blir det fika med Therese och Evelina och deras beisar. Eller som Wilhelm säger: Bebo! :P

Brevet

Nu är äntligen brevet skrivet! Ska bara lägga det på lådan. Sen är det bara att vänta och se om man får något svar från henne.... Det pirrar i hela kroppen faktiskt....

Och det va inte igår som man skrev ett handskrivet brev!

En hel del prat. Imorgon ska vi skriva brevet!!

Har pratat en hel del med min pappa ikväll... Om hur vidare han ställer sig till att möta sin biologiska mor. Och han va positivt inställd! Så det va skönt att höra!
Att om det skulle gå så pass väl och att hon vill träffas någon gång i framtiden, så är man inte själv.

Jag undrar om syskonen vet om att pappa finns över huvudtaget.
Nu vet jag iaf. Det finns tre av dom. Och jag har namnen på alla. Vet vart två av dom bor. Men den trejde finns inte med på hitta.se.... Undrar självklart varför...

Känns iaf skönt att mina föräldrar tycker att det bara är positivt att jag vill ta kontakt.. Och dom har sagt att dom står bakom mig till 100%
Imorgon ska vi hjälpas åt att skriva brevet!!! Spännande så in i norden! Men samtidigt väldigt nervöst... Måste hela tiden ha i bakhuvudet att hon faktiskt kanske inte alls vill ha någonting med oss att göra... Det skulle vara riktigt tungt faktiskt. Även om jag försöker att vara inställd på just det.

Nä nu ska jag gå och sova!
Natti natt på er allihopa!

Vid liv

Jag är fortfarande vid liv. Känns till och med lite bättre idag! Det är ju 24 timmars medicin, så det är väl först nu som det är ute ur kroppen. Så nu hoppas jag att jag ska bli bra!

Ska åka ut till mina föräldrar på Kont idag! Ska sova över där. Sen på lördag ska vi till Holmsund och mormor och morfar och fira påsk! Kommer att bli en mysig helg tror jag!

Och ute på Kont finns alla papper om adoptionen också. Och namnen på mina fastrar och farbröder. Så det ska bli spännande att gå igenom..
Sen ska jag sätta mig med ner med pappas hjälp och skriva brevet. Måste höra med honom om hur han ställer sig till att träffa henne och så. Om hon skulle fråga...

Nä, nu ska Wilhelm badas! Blir ofta nu när han äter själv :P


Glad påsk!

Nä, nu vart jag osäker igen...

Efter att ha läst detta så vart jag osäker igen... Ska man kanske skriva ett brev först?

Att ta kontkat med en biologisk släkting

Det har inte varit lätt att besluta hur jag ska ta kontakt med min biologiska. Men jag har iaf bestämt mej för att jag ska ringa. Tror jag...Frågan är bara vad tusan jag ska säga?!

Hur skulle ni ta kontakt?

Mitt sökande efter mina rötter

Jag har kommit till en period i mitt liv då jag känner att det är viktigt med sina rötter! Många som själv fått barn förstår säkert vad jag pratar om...
Jag hade egentligen inte tänkt skriva någonting om detta i bloggen. Men jag känner att jag behöver skriva av mej. Att jag kommer att behöva sätta ord på mina känslor.

Därför har jag gjort en ny kategori i min blogg. Skrev in den som "Rötter"

Min pappa är adopterad. Jag fick veta detta när jag va 12-13 år. Jag har inte vetat mycket alls. Bara att han är född i Skellefteå.

Han var 3 månader när han kom till farmor och farfar här i Umeå.
För ett par dagar sedan bestämde jag mej för att jag ville leta upp min biologiska farmor.

Igår pratade jag med min pappa och han berättade det han visste. Vilket var mer än jag trodde, men ändå inte mycket...
Han ställde sig positiv till att jag skulle kontakta min farmor. Han vill själv inte ha någon kontakt. Eller åtminstonde inte ta någon kontakt själv... Han känner att han inte har något behov av det..

Han visste hennes namn och min farfars namn. Han dog tyvärr för några år sen... Sen har jag 2 fastrar och 2 farbröder...
Men Saras internet expertis så vet vi nu deras fullständiga namn och födelsedata.

Jag har hennes adress och telefonnummer. Och jag kommer att ta kontakt. Snart...

RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
Vinn presentkort, helt gratis! - www.vinnpresentkort.nu